Sunday, April 18, 2010

A Proletären Interview with Radical Feminist Malalai Joya (in Swedish)

"They will kill me but they will not kill my voice, because it will be the voice of all Afghan women. You can cut the flower, but you cannot stop the coming of spring."
-- Malalai Joya


What follows is a cross post, in Swedish, from *here* at
Redaktionen
Prenumerera!
Kommunistiska Partiet


Startsidan
Afghansk aktivist i stor intervju om ockupation och kvinnoförtryck
2010-04-14
Image

”Afghanistans modigaste kvinna” har hon kallats. Det är förståeligt. Den 31-åriga före detta parlamentsledamoten Malalai Joya stämplar president Hamid Karzais regim som korrumperade krigsherrar och narkotikahandlare. Hon utmålar talibanrörelsen som hemmahörande på medeltiden. Och hon uppmanar alla länder med trupper i Afghanistan att ta hem dem – genast! När Malalai Joya nyligen besökte Sverige fick Proletären en intervju.

– USA och Nato har under åtta långa år skamlöst hävdat att de hjälper det afghanska folket och hjälper världens folk genom sitt så kallade krig mot terrorismen. Men det finns ingen frihet i Afghanistan idag. Landet har istället blivit en fristad för terrorism och ett centrum för världens narkotikahandel.

Det är en underdrift att kalla Malalai Joya för frispråkig. Hon säger vad hon tycker, kritiserar dem som hon anser bör kritiseras och uppmärksammar övergreppen på det afghanska folket, oavsett vem förövaren är.

– Ockupationsmakterna stöder mitt folks fiender. Krigsherrarna i Norra alliansen, som nu har makten i Afghanistan, har lärt sig att bära kostym och slips. Men deras mentalitet är densamma som talibanernas. Förhållandena för kvinnorna är katastrofala, de lever i helvetet. Miljontals afghaner lider av de utländska truppernas närvaro, av bristen på säkerhet, av korruption och orättvisor, av arbetslöshet, av fattigdom…

Hon talar snabbt och engagerat, tvekar inte en sekund över vad hon ska svara på en fråga eller hur hon ska formulera sig. Men så har hon också under lång tid höjt sin röst mot makten. 

Första gången Malalai Joyas namn spreds över världen var i december 2003. Då var hon delegat i den församling som skulle ta fram en ny afghansk konstitution.

I ett inlägg kritiserade hon att de krigsherrar som låg bakom det förödande inbördeskriget på 1990-talet fanns i församlingen och gavs ledande poster, när de snarare borde ställas inför rätta för sina förbrytelser.

Från den dagen har dödshoten varit en del av Malalai Joyas vardag. Men det har inte fått henne att tystna.
I skrivande stund reser hon runt i Europa, talar på möten och ställer upp på intervjuer för att sprida sitt budskap. Vi börjar med att tala om den makt som bär huvudskulden till ”helvetet” i hennes hemland.

• Ockupationen av Afghanistan inleddes under George W Bush i oktober 2001. Har presidentskiftet förändrat något?
– Tyvärr är Barack Obama en ännu större krigshetsare än krigsförbrytaren Bush, svarar Malalai Joya. Obama skickar fler trupper till Afghanistan. Han fortsätter kriget i Irak, tiger om förtrycket i Palestina, planerar krig i Pakistan och Jemen…

– Om Obama vore hederlig skulle han ha bett om ursäkt för Bushs politik. Då skulle han ha dragit tillbaka trupperna från Afghanistan, slutat stödja demokratins fiender och pressat grannländerna att stoppa stödet till krigsherrarna och talibanerna. Då skulle han ha stött de demokrater, de underjordiska aktivister, som finns i Afghanistan.

Men ovanstående ligger inte Obamas intresse. Målet med angreppet på Afghanistan var, menar Malalai Joya, att genom ockupation och upprättandet av militärbaser ta kontroll över regionen och dess naturresurser.

– Det är lika tydligt som att Irak ockuperades på grund av dess olja.

• Försvararna av kriget och störtandet av talibanregimen anger införandet av demokrati och värnandet av kvinnors rättigheter som viktiga argument. Vad säger du om det?

– En nation kan aldrig skänka ett annat land befrielse. Demokrati kan aldrig skapas genom ockupation och krig, genom klusterbomber och vit fosfor. Se vad de gjorde i min hemprovins Farah i maj förra året. 150 civila dödades, de flesta kvinnor och barn. I Kunduzprovinsen bombade tyska trupper ihjäl 200 personer. Vi vill inte ha en militär intervention, vi vill ha hjälp med utbildning, sjukvård och återuppbyggnad av landet.

Apropå kvinnornas situation menar Malalai Joya att den bild som sprids av medierna i väst inte är sann. Det pågår ett propagandakrig för att motivera fortsatt truppnärvaro. I detta krig spelar talet om kvinnornas befrielse från de förtryckande talibanerna en central roll.

– Vi har 25 procent kvinnor i parlamentet, vilket vi inte hade förr. Men de flesta av dessa kvinnor spelar en symbolisk roll och är uppvisningsobjekt som ska lura folken i väst. I de stora städerna har ett litet antal kvinnor fått tillgång till jobb och skola, det är sant. Men på landsbygden där flertalet afghaner lever är förhållandena värre än någonsin.

Som exempel nämner hon att antalet våldtäkter, syraattacker och självmord har nått historiskt höga nivåer, liksom utbredningen av våld i hemmen.

– På en del håll satsas miljontals dollar på att bygga skolor, fortsätter Malalai Joya. Det är som en tv-show, som sänds för att visa väst att ockupationen gör nytta. Men när flickorna ska gå till den nybyggda skolan kidnappas och våldtas de eller får syra i ansiktena. I media påstås att talibanerna ligger bakom alla dessa brott. Det är inte sant. Även de krigsherrar som sitter vid makten gör sådant.

Precis som en annan ockupations-kritisk röst, Revolutionära afghanska kvinnoförbundet (RAWA), anser Malalai Joya att det största problemet just nu är avsaknaden av säkerhet. Något som inte fört med sig säkerhet, inte ens i Kabul, är närvaron av tusentals utländska soldater.

• Kan det inte bli ännu värre om alla länder tar hem sina trupper? Sveriges försvarsminister Sten Tolgfors hävdade i en debattartikel i juli förra året att då ”skulle Afghanistan snabbt falla tillbaka i inbördeskrig, förtryck och diktatur”.

– Idag står afghaner inför tre fiender, krigsherrarna, talibanerna och ockupationstrupperna, under ledning av USA och Nato. Att kämpa mot två fiender är lättare än att kämpa mot tre.

– Om ockupations-trupperna lämnade Afg-hanistan skulle vårt folk åtminstone slippa dödas av bomber från skyn. Vi vet själva hur vi ska bekämpa krigsherrar och talibaner, för de har inget stöd i folkets hjärtan.

• Det finns de som säger sig vara motståndare till kriget och ockupationen, men samtidigt menar att väst måste stanna för att förhindra inbördeskrig.

– Jag undrar varför de som säger så tiger om att det pågår ett krig och inbördeskrig sedan åtta år. Det kommer att fortsätta så länge de utländska trupperna stannar kvar.

Ett vanligt argument för den militära närvaron är att det inte bara handlar om Afghanistan. I nämnda debattinlägg skrev försvarsminister Tolgfors att ”…Sverige är också i Afghanistan för att det påverkar Sveriges egen säkerhet. Det går inte att låta ett land falla samman och låta det tas över av terrorister”.

När Malalai Joya får citatet översatt till engelska suckar hon, ber mig läsa det igen innan hon påminner om att både talibanerna och al-Qaida skapats av USA.

Sedan frågar hon sig varför inte Sverige fördömer USA:s och den afghanska regeringens pågående försök att förhandla med och köpa sig fred med talibanerna. Då skulle ju de av Tolgfors fruktade terroristerna komma tillbaka till makten.

Malalai Joya erkänner att det finns en fråga där utvecklingen i Afghanistan faktiskt utgör ett hot mot svenska folket.

– När talibanerna hade makten lyckades de så gott som utrota opiumproduktionen. 2001 var den bara 185 ton. Idag med närvaron av tusentals utländska soldater har produktionen ökat med 4400 procent. Det hotar inte bara det afghanska folket. När heroinet når gatorna i Stockholm, New York och andra städer förstörs framtiden för ungdomar världen över.

• Vilken roll spelar den afghanska regimen i knarkhandeln?
– Presidentens bror Ahmed Wali Karzai är en ökänd droghandlare i Kandahar i södra Afghanistan. New York Times hade en artikel om det i oktober förra året. I den avslöjades också att han stod på amerikanska CIA:s avlöningslista. Men president Karzai har aldrig ingripit mot brodern.

Hon ger fler exempel på ledande personer i regimen som är ökända knarkhandlare och säger:
– Drogmaffian är som cancer i vårt lands kropp, och det är denna cancer som USA, Sverige, Italien och fyrtiotalet andra länder backar upp med sina trupper.

Vårt samtal går över till att handla om Sverige och det starka motståndet mot den svenska truppnärvaron i Afghanistan. De politiska krafter som tar ställning mot ockupationen är dock få. Ett undantag är Kommunistiska Partiet som allt sedan den första svenske soldaten satte sin fot på afghansk mark har krävt att trupperna ska hem.

Vänsterpartiet röstade för trupp-insatsen i december 2001 för att sedan ändra sig och kräva ett tillbakadragande. Det oroväckande är att V, som en del av det rödgröna regeringsalternativet, tystnat i frågan. Kravet Sverige ut ur Afghanistan finns inte med i valplattformen.

• Har du något du vill säga till de svenska politikerna inför höstens val?
– Jag vill säga så här: Vi önskar ett tillbakadragande av ockupations-trupperna. Ju förr desto bättre. Om de inte lämnar Afghanistan kommer folkets motstånd att öka. Vi har en stolt historia, vi har aldrig accepterat utländsk ockupation och vi kommer att lära dem en läxa, precis som vi tidigare lärt britterna och ryssarna en läxa. Vi förväntar oss inte något gott från väst, bara sluta bomba, sluta döda vårt folk, sluta stödja krigsherrarna med dollar och vapen, sluta förhandla med talibanerna.

– Till alla goda politiker i Sverige är mitt budskap att goda människors tystnad är värre än onda människors handlingar. De som vill göra en insats för det afghanska folket, som vill vara ärliga inför svenska folket, måste höja sina röster mot ockupationen. Om de är ärliga måste de agera självständigt istället för att vara verktyg åt USA.

Patrik Paulov
Proletären nr 15, 2010



Bakgrund  Malalai Joya

Flyktingen som återvände hem
• Malalai Joya föddes 1978 i Farahprovinsen. Året därpå invaderade sovjetiska trupper Afghanistan. 1982 flydde hennes familj landet såsom miljoner andra afghaner gjorde under ockupationen. De hamnade först i flyktingläger i Iran, senare i Pakistan.

• Hon återvände till Afghanistan 1998. Då hade de sista sovjetiska trupperna sedan länge lämnat landet och talibanerna tagit över. Under denna tid arbetade hon som lärare i underjordiska flickskolor.

Folkvald politiker som blev avstängd
• I december 2003, två år efter att den USA-ledda invasionen av Afghanistan, var hon en av 502 delegater i den Loya jirga som skulle ta fram en ny konstitution. Hon förfärades över att krigsherrar satt på ledande poster i församlingen. I ett inlägg förklarade hon att de snarare borde ställas inför rätta. Därefter fick hon inte tala mer i Loya Jirgan.

• I parlamentsvalet i oktober 2005 fick Malalai Joya 7813 röster (7,3 procent) i Farahprovinsen, vilket gjorde henne till den kandidat i provinsen som fick näst flest röster. Som nyvald ledamot insåg hon snart att också parlamentet dominerades av kriminella krigsherrar och deras allierade, vilka ”vunnit” sina platser med hjälp av våld eller pengar.

• Trots att hon redan då utsatts för mordförsök och hotats till livet fortsatta hon att kritisera
Afg-hanistans nya makthavare, men också den utländska militära närvaron. I maj 2007 hade hennes motståndare fått nog och hon suspenderades från parlamentet. Orsaken var att hon i en tv-intervju sagt att det vore orättvist att jämföra de kriminella krigsherrarna i parlamentet med djuren i ett stall eller ett zoo, eftersom djuren faktiskt gör nytta.

Politisk comeback?
• Malalai Joya fortsätter sitt arbete för ett fritt, demokratiskt och sekulärt Afghanistan. I hemlandet tvingas hon dock leva på hemlig plats och ständigt ha livvakt. Nyligen meddelade hon att hon önskar kandidera i valet i september. Den avgörande makten över vem som blir vald, menar hon, har dock inte väljarna utan de som räknas rösterna.


Malalai Joya apropå…
…propagandan
”I en BBC-undersökning påstods det att 77 procent tycker att Karzai är en bra president. Om detta är sant, varför var det då nödvändigt med massivt valfusk?”

…klassklyftor
”För de som har pengar finns privatskolor och till och med privata universitet i Afghanistan. Privatiseringarna utgör en ny fiende till folket då de vidgar klyftan mellan fattiga och rika.

…korruption
”Bistånd ska gå till utbildning, sjukvård och återuppbygnad, inte Karzais korrupta marionettregim.”

…döda ockupanter
”Jag sänder mina kondoleanser till de föräldrar i väst som förlorat sina söner och döttrar i det så kallade kriget mot terrorismen. Mitt budskap till dem är att omvandla sorgen till styrka. Höj rösterna mot era regeringars felaktiga politik.”

…våldet
”USA har intresse av att behålla en orolig situation. Det är en ursäkt för att stanna.”


Fakta: CIA försöker manipulera opinionen i Europa
• Amerikanska underrättelsetjänsten CIA oroas över att västeuropéernas ”likgiltighet” inför den Nato-ledda Isaf-insatsen i Afghanistan skulle kunna slå över i en aktiv opinion för att ta hem trupperna. Därför planerar USA:s spionorganisation motgärder. Avslöjandet görs av websidan Wikileaks, som publicerar en hemligstämplad CIA-rapport från 11 mars i år.

• Som utgångspunkt för det instabila läget pekar CIA på Holland, vars regering sprack i februari på grund av oenighet om Afghanistaninsatsen. Socialdemokraterna kräver nämligen att de holländska trupperna ska tas hem innan årets slut. För USA vore det rena skräckscenariot om det skulle sprida sig till länder med stora truppinsatser i Afghanistan, som Frankrike eller Tyskland.

• I CIA-rapporten analyseras vilka frågor som kan övertyga fransmän och tyskar om insatsens förträfflighet. Bland annat nämns vikten av att sprida bilden av att Nato hjälper civila afghaner, som är glada över truppnärvaron, samt av att lyfta fram hoten om flyktingströmmar och risk för terrorism i Europa om talibanerna tillåts segra.

• Kvinnofrågan får särskild uppmärksamhet: ”Afghanska kvinnor kan fungera som ideala budbärare för att humanisera Isafs roll i kampen mot talibanerna, tack vare kvinnors förmåga att tala personligt och trovärdigt om sina erfarenheter under talibanerna, sina förhoppningar om framtiden, och sin rädsla för att talibanerna ska segra…möjligheter för afghanska kvinnor att genom media dela sina historier med franska, tyska och andra europeiska kvinnor kan bidra till att övervinna en genomgripande skepsis mot Isaf-insatsen bland kvinnor i Västeuropa.”

• Det är inte afghanska kvinnor i allmänhet som kommer att få tala i medierna om CIA får styra. Malalai Joya lär inte tillhöra de utvalda.

No comments: